Ny sida 0

Vitfläcksanlag

Här kan du läsa om de olika vitfläckiga teckningarna mantelteckning, scheck, holländarteckning, wienerteckning, hotot och även vit blåögd.

Det finns några olika typer av vitfläckiga teckningar. Dessa kan kombineras med varandra och med alla andra färgvarianter. Här tar jag endast upp dem i grundfärgerna. De fungerar på lite olika sätt; läs under resp. teckning. Vita fläckar bildas under embryonalutvecklingen och beror på att melanocyterna, där pigment bildas, inte når ut till alla delar av kroppen.
fet stil = godkända färger i nordisk kaninstandard
blå färg = engelska namn (kommer...)

Klicka på bilderna för att se dem i större format!

	Viltfärg G_, har viltzoner och bältesindelade strån.	Enfärgat avsaknad av viltfärg och viltzoner, gg	Otter avsaknad av viltfärg (har viltzoner), g^og^o el. g^og

Brokning (K) Detta är ett dominant anlag som i enkel uppsättning ofta uppträder i sk. mantelteckning. Bilderna i tabellen visar mantelteckningar men brokning kan även uppträda i andra teckningar. Läs mer längre ner.
	En godkänd mantelteckning får inte ha färgade fläckar på buken, men eftersom en viltfärgad kanin har vit päls där så kan det vara svårt att veta vad som är teckning och vad som är viltfärg. Man kan ta reda på detta genom att blåsa i pälsen. Viltfärg har mörk bottenfärg och teckningen ljus bottenfärg.		Eftersom den tydligaste otterteckningen sitter på buken, som oftast är vit på en brokad kanin kan det vara lite knivigt att se att en brokad kanin är ottertecknad. Man ser det dock på teckningen i öron och nos.
Svart	Manteltecknad viltgrå A_ B_ C_ D_ G_ Kk	Manteltecknad svart A_ B_ C_ D_ gg Kk	Manteltecknad otter svart A_ B_ C_ D_ g^o_ Kk
Brun	Manteltecknad viltbrun A_ B_ cc D_ G_ Kk	Manteltecknad brun A_ B_ cc D_ gg Kk	Manteltecknad otter brun A_ B_ cc D_ g^o_ Kk
Blå	Manteltecknad viltblå A_ B_ C_ dd G_ Kk	Manteltecknad blå A_ B_ C_ dd gg Kk	Manteltecknad otter blå A_ B_ C_ dd g^o_ Kk
Brun/Blå	Manteltecknad lux A_ B_ cc dd G_ Kk	Manteltecknad egern A_ B_ cc dd gg Kk	Manteltecknad otter egern A_ bb cc dd g^o_ Kk
Gul	Manteltecknad viltgul A_ bb C_ D_ G_ Kk	Manteltecknad madagaskar A_ bb C_ D_ gg Kk	Manteltecknad otter rödbrun A_ bb C_ D_ g^o_ Kk
Gul/Brun	Manteltecknad viltkanel A_ bb cc dd G_ Kk	Manteltecknad kanel A_ bb cc D_ gg Kk	Manteltecknad otter kanel A_ bb cc D_ g^o_Kk
Gul/Blå	Manteltecknad viltisabella A_ bb C_ dd G_ Kk	Manteltecknad isabella A_ bb C_ dd gg Kk	Manteltecknad otter isabella A_ bb C_ dd g^o_ Kk
Gul/Brun/Blå	Manteltecknad viltbeige A_ bb cc dd G_ Kk	Manteltecknad beige A_ bb cc dd gg Kk	Manteltecknad otter beige A_ bb cc dd g^o_ Kk
Mer om brokningsanlaget (K) Brokningsanlaget är ett dominant anlag som stoppar pigmenteringen på delar av kroppen med varierad utbredning, i regel finns mer pigmentering kvar på övre delen av kroppen än den undre. Detta beror förmodligen på att melanocyterna, där färgpigment bildas, själva under embryonalutvecklingen bildas i neurallisten längs ryggraden. Samma anlag förekommer i olika skepnader pga. selektiv avel. När teckningen uppträder så att färgen bildar en mantel kallas det mantelteckning, denna teckning är godkänd i alla godkända grundfärger och även i kombination med zobel (ej siames) och gul japan (otter räknas som teckning enl. standarden så den är inte godkänd som otter). Teckningen kan även uppträda i sk. scheckteckningar; tysk, engelsk och rhinsk. Det finns mycket strikta regler för hur färgen ska vara fördelad för att godkänd inom resp. scheckteckning. Även dalmantinerteckningen styrs av K, här är fläckarna jämt fördelade över kroppen. Alla brokningsteckningar som inte antar en godkänd variant kan kallas för brokade. Om anlaget förekommer i dubbel uppsättning (KK) kallas det "vitscheck" eller "dubbelbrokad", dessa har i regel färre färgade områden än om de skulle ha enkel uppsättning. Tyvärr verkar detta tillstånd följas av mag- och tarmproblem och många av dessa individer uppnår aldrig vuxen ålder. Tillståndet kallas Megacolon och att arbete om det finns att läsa här. Läs även om Hirschsprungs sjukdom på människor. Det verkar dock förekomma olika mycket i olika linjer vilket kan vara förklaringen till att den del brokade raser, så som de olika scheckarna, trots allt inte alltid har dessa problem. Det rekommenderas inte att korsa två brokade kaniner, som då skulle ge teoretiskt sett 25% vitsckeckiga ungar. Man får ofta höra att kombinationen mantel + mantel ger de bästa mantlarna. Anledningen till att detta stämmer är att man parar två kaniner där man vet hur färgutbredningen ser ut. Även enfärgade kaniner har andra anlag för färgutbredning även om de inte kan ha anlag för brokning och parar man med en enfärgad så vet man inte alltid vilken färgutbredning den nedärver. Den bästa kombinationen borde vara att para en mantlad kanin med en enfärgad med bra mantlar i stammen, då är det stor chans att de själva har bra anlag för färgutbredning. Att medvetet göra en parning som kan ge defekta ungar är ingen bra ursäkt för att få bättre mantlar. Många uppfödare avlivar feltecknade ungar när de är nyfödda och upplever därför aldrig problemet med dåliga magar hos vitscheckar. Något som kan vara bra att veta är ett i och med att det är det vita som är det som påverkas av K, så är en undertecknad kanin en med för lite vitt och en övertecknad en med för mycket vitt. Fler manteltecknade färger finns under övriga färger! Till vänster en brokad kanin (Kk) utan någon godkänd teckning. Till höger en sk. vitscheck (KK), i USA kallas denna teckning för "charlie". En vit kanin med svarta och gula fläckar är en brokad som är japantecknad. Godkända brokade teckningar: Klicka på namnen för att komma till resp. sida.
Mantelteckning		Tysk scheckteckning
Engelsk scheckteckning		Rhinsk scheckteckning
Dalmatinerteckning		Trefärgad Färgen som kallas trefärgad är i själva verket en gul/svart japantecknad dalmatiner.

Holländsk teckning (du, s) Dominant anlag som stoppar pigmentering på specifika fält på kroppen. Denna teckning är godkänd i alla godkända grundfärger (ej otter) samt gul japan, järngrå, viltsvart, lutino, bourgogne, viltröd, rävröd, sachsengold, chinchilla, schwarzgrannen, sallander och silver. (du=dutch).

Svart	Viltgrå holländarteknad A_ B_ C_ D_ G_ dudu	Svart holländartecknad A_ B_ C_ D_ gg dudu	Otter svart holländartecknad A_ B_ C_ D_ g^o_ dudu Bilden visar en feltecknad korsning hermelin x holländsk kanin. (Dudu)
Brun	Viltbrun holländartecknad A_ B_ cc D_ G_ dudu	Brun holländartecknad A_ B_ cc D_ gg dudu	Otter brun holländartecknad A_ B_ cc D_ g^o_ dudu
Blå	Viltblå holländartecknad A_ B_ C_ dd G_ dudu	Blå holländartecknad A_ B_ C_ dd gg dudu	Otter blå holländartecknad A_ B_ C_ dd g^o_ dudu
Brun/Blå	Lux holländartecknad A_ B_ cc dd G_ dudu extern bild	Egern holländartecknad A_ B_ cc dd gg dudu	Otter egern holländartecknad A_ bb cc dd g^o_ dudu
Gul	Viltgul holländartecknad A_ bb C_ D_ G_ dudu	Madagaskar holländartecknad A_ bb C_ D_ gg dudu	Otter rödbrun holländartecknad A_ bb C_ D_ g^o_ dudu
Gul/Brun	Viltkanel holländartecknad A_ bb cc dd G_ dudu	Kanel holländartecknad A_ bb cc D_ gg dudu	Otter kanel holländartecknad A_ bb cc D_ g^o_ dudu
Gul/Blå	Viltisabella holländartecknad A_ bb C_ dd G_ dudu	Isabella holländartecknad A_ bb C_ dd gg dudu OBS! Kaninen på bilden har blå ögon, detta är inte godkänt på holländarteckning.	Otter isabella holländartecknad A_ bb C_ dd g^o_ dudu
Gul/Brun/Blå	Viltbeige holländartecknad A_ bb cc dd G_ dudu	Beige holländartecknad A_ bb cc dd gg dudu	Otter beige holländartecknad A_ bb cc dd g^o_ dudu
Mer om holländaranlaget (du, s): Det finns delade meningar om hur detta anlag fungerar. Enligt Nordiska standarden betecknas teckningen med ett polygent anlag (s), som sägs vara recessivt. Men många iakttagelser har visat att anlaget inte kan vara recessivt då korsningar mellan holländska kaniner och andra raser har gett vit teckningen redan i första ledet. Mer troligt är då teorin om att holländarteckningen styrs av ett dominant anlag (du) som i enkel uppsättningen ger en ofullständig teckning med små vita partier och som i dubbel uppsättningen kan ge en godkänd teckning, andra anlag hjälper till att styra utberedningen av teckningen, som på brokningsanlaget. Såvitt jag vet ligger ingen forskning bakom detta, men jag har valt att tillämpa det senare alternativet i denna tabell. Beteckningen "du" är taget från det engelska kodsystemet. För den som tror mer på standardens teori så är koden A_ B_ C_ D_ G_ s1s2s3 (för viltgrå), där fler s ger mer vit teckning. Hör gärna av dig om du har några synpunkter om detta! Fler holländska teckningar finns under övriga färger! Idealisk holländsk teckning. Bild från Nordisk Kaninstandard. Teckningen uppifrån Ur standarden: "Huvudets teckning Teckningen är från sidan sett, regelbundet äggformad. Den börjar vid öronroten och går därifrån fram över ögonen och nästan fram till morrhåren, varefter den i en jämn rundning löper bakåt längs käkens kant och upp till omedelbart bakom öronen, där den möter den andra sidans teckning. Framifrån sett liknar den vita grundfärgen en kägla med toppen vid öronroten. Båda sidorna skall ha samma teckning då man eftersträvar fullständig symmetri. Öronen är färgade i hela sin längd. Kroppens teckning Teckningen börjar mitt på kroppen och omfattar hela bakkroppen. Teckningen fortlöper i en lika skarpt avgränsad ring runt hela djuret, undantag för de teckningsfärger som har vit buk. Teckningen på bakbenen omfattar benens bakre del och börjar mitt emellan tåspetsen och hasleden. Den skall bilda en regelbunden ring omkring benen och börja på samma ställe på båda benen. Svansen är färgad." - Skaf Uppfödare i teckningen: Holländsk kanin Kolartorpets - Skebobruk, Uppland Norrgårdens - Huddinge, Stockholm Solbackens - Örsundsbro, Uppland Tallmons - Borlänge, Dalarna

Wienerteckning (Xx) - enkel uppsättning Eftersom detta inte är en godkänd teckning så finns ingen speciell mall för hur den ska se ut, utan den kan se ut lite hur som helst, allt ifrån en vit tass eller nos till en teckning som påminner mycket om holländarteckningen eller ännu mer utbredd. Förekommer ofta i kombination med blå ögon.

Svart	Viltgrå wienertecknad A_ B_ C_ D_ G_ Xx	Svart wienertecknad A_ B_ C_ D_ gg Xx	Otter svart wienertecknad A_ B_ C_ D_ g^o_ Xx
Brun	Viltbrun wienertecknad A_ B_ cc D_ G_ Xx	Brun wienertecknad A_ B_ cc D_ gg Xx	Otter brun wienertecknad A_ B_ cc D_ g^o_ Xx
Blå	Viltblå wienertecknad A_ B_ C_ dd G_ Xx	Blå wienertecknad A_ B_ C_ dd gg Xx	Otter blå wienertecknad A_ B_ C_ dd g^o_ Xx
Brun/Blå	Lux wienertecknad A_ B_ cc dd G_ Xx	Egern wienertecknad A_ B_ cc dd gg Xx	Otter egern wienertecknad A_ bb cc dd g^o_ Xx
Gul	Viltgul wienertecknad A_ bb C_ D_ G_ Xx	Madagaskar wienertecknad A_ bb C_ D_ gg Xx	Otter rödbrun wienertecknad A_ bb C_ D_ g^o_ Xx
Gul/Brun	Viltkanel wienertecknad A_ bb cc dd G_ Xx	Kanel wienertecknad A_ bb cc D_ gg Xx	Otter kanel wienertecknad A_ bb cc D_ g^o_ Xx
Gul/Blå	Viltisabella wienertecknad A_ bb C_ dd G_ Xx	Isabella wienertecknad A_ bb C_ dd gg Xx	Otter isabella wienertecknad A_ bb C_ dd g^o_ Xx
Gul/Brun/Blå	Viltbeige wienertecknad A_ bb cc dd G_ Xx	Beige wienertecknad A_ bb cc dd gg Xx	Otter beige wienertecknad A_ bb cc dd g^o_ Xx
Mer om wieneranlaget/vit blåögdanlaget (x): Wienerteckning uppstår om vit blåögdanlaget (x) förekommer i enkel uppsättning. Teckningen kan se ut lite hur som helst och kan ibland vara förrädiskt lik holländarteckningen, men detta är alltså två helt olika anlag. Oftast yttrar sig wienerteckning i form av vit bläs i ansiktet och vita framtassar. Ibland kan teckningen yttra sig som bara blå ögon eller till och med inte synas alls. De kan alltså bära vit blåögdanlag utan att det syns, vilket även det kan vara förrädiskt eftersom de fortfarande kan nedärva wienerteckning, något som inte är önskvärt inom rasavel. Hur de vita fälten bereder ut sig över kroppen är ärftligt och bestäms av anlag som inte tas upp i färgkoden. Säkerligen finns andra, ännu okända, gener som ger vita fläckar så får man en unge med vit fläck så måste den inte vara wienertecknad. Men i dagsläget kallas dessa vita fläckar som dyker upp då och då för wienerteckning. Här syns till vänster en viltgrå wienertecknad dvärgvädur med väldigt lite teckning (blå ögon) och tillhöger en med väldigt mycket teckning. <-- Alla vitfläcksanlag kan förekomma samtidigt på samma kanin. Denna kanin är både wienertecknad och brokad. Finskt namn: wienerkuvioitu eller x-kirjava

Vit blåögd (xx) - dubbel uppsättning Är visserligen ingen teckning men är så starkt besläktad med wienerteckning så den får vara med här. När x förekommer i dubbel uppsättning blir nämligen kaninen helt vit med klarblå ögon. Vit blåögd är i princip en enda stor fläck.
	Vit blåögd A_ __ __ __ G_ xx	Vit blåögd A_ __ __ __ gg xx ← bild	Vit blåögd A_ __ __ __ g^o_ xx ← bild

Vitörad (K^Wo) (mer info kommer) Detta är ett ganska nyupptäckt vitfläcksanlag där de vita fälten framförallt är koncentrerade till öronen, därav namnet. Teckning kan i övrigt påminna om mantelteckning eller wienerteckning, men är alltså ett eget anlag. Anlaget är precis som brokning (K) domant och som med de andra vitfläcksanlaget får kaninen mer vita partier om den har anlaget i dubbel uppsättning.

Svart	Vitörad viltgrå A_ B_ C_ D_ G_ K^Wok	Vitörad svart A_ B_ C_ D_ gg K^Wok
Brun	Vitörad viltbrun A_ B_ cc D_ G_ K^Wok	A_ B_ cc D_ gg K^Wok
Blå	Vitörad viltblå A_ B_ C_ dd G_ K^Wok	A_ B_ C_ dd gg K^Wok
Brun/Blå	Vitörad lux A_ B_ cc dd G_ K^Wok	A_ B_ cc dd gg K^Wok
Gul	Vitörad viltgul A_ bb C_ D_ G_ K^Wok	A_ bb C_ D_ gg K^Wok
Gul/Brun	Vitörad viltkanel A_ bb cc D_ G_ K^Wok	A_ bb cc D_ gg K^Wok
Gul/Blå	Vitörad viltisabella A_ bb C_ dd G_ K^Wok	A_ bb C_ dd gg K^Wok
Gul/Brun/Blå	Vitörad viltbeige A_ bb cc dd G_ K^Wok	A_ bb cc dd gg K^Wok
Bilder på vitörad: Bild på kanin med genen i dubbel uppsättning.

Hotot (K + du) Hotot är inget eget anlag utan en kombination av K och du, dvs. en kanin som både är brokad och holländartecknad. Efter många generationers selektiv avel har man fått fram en teckning där färgområdena är begränsade till just runt ögonen. Teckningen är endast godkänd i svart, men kan givetvis förekomma i alla andra färger även om det är svårt att skilja dem åt..
Svart	Hotot svart A_ B_ C_ D_ gg Kk dudu
Rasen Hotot är logiskt nog den ras som främst förknippas med teckningen hotot.