Vitfläcksanlag

Här kan du läsa om de olika vitfläckiga teckningarna mantelteckning, scheck, holländarteckning, wienerteckning, hotot och även vit blåögd.

Det finns några olika typer av vitfläckiga teckningar. Dessa kan kombineras med varandra och med alla andra färgvarianter. Här tar jag endast upp dem i grundfärgerna. De fungerar på lite olika sätt; läs under resp. teckning. Vita fläckar bildas under embryonalutvecklingen och beror på att melanocyterna, där pigment bildas, inte når ut till alla delar av kroppen.
fet stil = godkända färger i nordisk kaninstandard
blå färg = engelska namn (kommer...)

Klicka på bilderna för att se dem i större format!

  Viltfärg
G_, har viltzoner och bältesindelade strån.
Enfärgat
 avsaknad av viltfärg och viltzoner, gg
Otter
avsaknad av viltfärg (har viltzoner), gogo el. gog
 


Brokning (K)

Detta är ett dominant anlag som i enkel uppsättning ofta uppträder i sk. mantelteckning. Bilderna i tabellen visar mantelteckningar men brokning kan även uppträda i andra teckningar.
Läs mer längre ner.
 

 

En godkänd mantelteckning får inte ha färgade fläckar på buken, men eftersom en viltfärgad kanin har vit päls där så kan det vara svårt att veta vad som är teckning och vad som är viltfärg. Man kan ta reda på detta genom att blåsa i pälsen. Viltfärg har mörk bottenfärg och teckningen ljus bottenfärg.

 

Eftersom den tydligaste otterteckningen sitter på buken, som oftast är vit på en brokad kanin kan det vara lite knivigt att se att en brokad kanin är ottertecknad. Man ser det dock på teckningen i öron och nos.

Svart Manteltecknad viltgrå
A_ B_ C_ D_ G_
Kk
Manteltecknad svart
A_ B_ C_ D_  gg Kk
Manteltecknad otter svart
A_ B_ C_ D_  go_ Kk
Brun Manteltecknad viltbrun
A_ B_ cc D_ G_
Kk
Manteltecknad brun
A_ B_ cc D_ gg Kk
Manteltecknad otter brun
A_ B_ cc D_  go_ K

Bilden visar brokad otter brun
Blå Manteltecknad viltblå
A_ B_ C_ dd G_ Kk
Manteltecknad blå
A_ B_ C_ dd gg Kk
Manteltecknad otter blå
A_ B_ C_ dd  go_ Kk
Brun/Blå Manteltecknad lux
A_ B_ cc dd G_ Kk
Manteltecknad egern
A_ B_ cc dd gg Kk
Manteltecknad otter egern
A_ bb cc dd  go_ Kk
Gul Manteltecknad viltgul
A_ bb C_ D_ G_ Kk
Manteltecknad madagaskar
A_ bb C_ D_ gg Kk
Manteltecknad otter rödbrun
A_ bb C_ D_  go_ Kk
Gul/Brun Manteltecknad viltkanel
A_ bb cc dd G_ Kk
Manteltecknad kanel
A_ bb cc D_ gg Kk
Manteltecknad otter kanel
A_ bb cc D_  go_Kk
Gul/Blå Manteltecknad viltisabella
A_ bb C_ dd G_ Kk
Manteltecknad isabella
A_ bb C_ dd gg Kk
Manteltecknad otter isabella
A_ bb C_ dd  go_ Kk
Gul/Brun/Blå Manteltecknad viltbeige
A_ bb cc dd G_ Kk
Manteltecknad beige
A_ bb cc dd gg Kk
Manteltecknad otter beige
A_ bb cc dd  go_ Kk

Mer om brokningsanlaget (K)
Brokningsanlaget är ett dominant anlag som stoppar pigmenteringen på delar av kroppen med varierad utbredning, i regel finns mer pigmentering kvar på övre delen av kroppen än den undre. Detta beror förmodligen på att melanocyterna, där färgpigment bildas, själva under embryonalutvecklingen bildas i neurallisten längs ryggraden.
Samma anlag förekommer i olika skepnader pga. selektiv avel. När teckningen uppträder så att färgen bildar en mantel kallas det mantelteckning, denna teckning är godkänd i alla godkända grundfärger och även i kombination med zobel (ej siames) och gul japan (otter räknas som teckning enl. standarden så den är inte godkänd som otter). Teckningen kan även uppträda i sk. scheckteckningar; tysk, engelsk och rhinsk. Det finns mycket strikta regler för hur färgen ska vara fördelad för att godkänd inom resp. scheckteckning. Även dalmantinerteckningen styrs av K, här är fläckarna jämt fördelade över kroppen. Alla brokningsteckningar som inte antar en godkänd variant kan kallas för brokade.

Om anlaget förekommer i dubbel uppsättning (KK) kallas det "vitscheck" eller "dubbelbrokad", dessa har i regel färre färgade områden än om de skulle ha enkel uppsättning. Tyvärr verkar detta tillstånd ge ökad risk för mag- och tarmproblem och många av dessa individer uppnår aldrig vuxen ålder. Tillståndet kallas Megacolon och ett par arbeten om det finns att läsa här och här. Läs även om Hirschsprungs sjukdom på människor. Det verkar dock förekomma olika mycket i olika linjer vilket kan vara förklaringen till att den del brokade raser, så som de olika scheckarna, trots allt inte alltid har dessa problem. Det rekommenderas inte att korsa två brokade kaniner, som då skulle ge teoretiskt sett 25% vitsckeckiga ungar. Man får ofta höra att kombinationen mantel + mantel ger de bästa mantlarna. Anledningen till att detta stämmer är att man parar två kaniner där man vet hur färgutbredningen ser ut. Även enfärgade kaniner har andra anlag för färgutbredning även om de inte kan ha anlag för brokning och parar man med en enfärgad så vet man inte alltid vilken färgutbredning den nedärver. Den bästa kombinationen borde vara att para en mantlad kanin med en enfärgad med bra mantlar i stammen, då är det stor chans att de själva har bra anlag för färgutbredning. Att man får bättre mantlar kanske därför inte kan anses vara en bra ursäkt för att göra en parning som man vet kan ge defekta ungar. Många uppfödare avlivar feltecknade ungar när de är nyfödda och upplever därför aldrig problemet med dåliga magar hos vitscheckar.
Bra att tänka på att en vitscheck inte automatisk har megacolon och att megacolon även kan förekomma på kaniner som inte är vitschacker. Att ha brokningsanlaget i dubbel uppsättning ger dock en kraftigt ökad risk för att få megacolon.

Något som kan vara bra att veta är ett i och med att det är det vita som är det som påverkas av K, så är en undertecknad kanin en med för lite vitt och en övertecknad en med för mycket vitt.
Fler manteltecknade färger finns under övriga färger!



Till vänster en brokad kanin (Kk) utan någon godkänd teckning. Till höger en sk. vitscheck (KK), i USA kallas denna teckning för "charlie".

 

En vit kanin med svarta och gula fläckar är en brokad som är japantecknad.




Godkända brokade teckningar:
Klicka på namnen för att komma till resp. sida.

Mantelteckning

 
Tysk scheckteckning

 
Engelsk scheckteckning

 
Rhinsk scheckteckning

 
Dalmatinerteckning

 

Trefärgad

Färgen som kallas trefärgad är i själva verket en gul/svart japantecknad dalmatiner. Denna färg kommer from 1/10-16 räknas som en färgvariant för dalmatiner istället för en egen teckning.

 

 


Holländsk teckning
(du, s)
 Dominant anlag som
stoppar pigmentering på specifika fält på kroppen. Denna teckning är godkänd i alla godkända grundfärger (ej otter) samt gul japan, järngrå, viltsvart, lutino, bourgogne, viltröd, rävröd, sachsengold, chinchilla, schwarzgrannen, sallander och silver. (du=dutch).
 

       
Svart Viltgrå holländarteknad
A_ B_ C_ D_ G_
s1s2s3
Svart holländartecknad
A_ B_ C_ D_  gg
s1s2s3
Otter svart holländartecknad
A_ B_ C_ D_  go_ s1s2s3

Bilden visar en feltecknad korsning hermelin x holländsk kanin. (Dudu)
Brun Viltbrun holländartecknad
A_ B_ cc D_ G_ s1s2s3
Brun holländartecknad
A_ B_ cc D_ gg s1s2s3
Otter brun holländartecknad
A_ B_ cc D_  go_ s1s2s3
Blå Viltblå holländartecknad
A_ B_ C_ dd G_ s1s2s3
Blå holländartecknad
A_ B_ C_ dd gg s1s2s3
Otter blå holländartecknad
A_ B_ C_ dd  go_ s1s2s3
Brun/Blå Lux holländartecknad
A_ B_ cc dd G_ s1s2s3

extern bild
 
Egern holländartecknad
A_ B_ cc dd gg s1s2s3
Otter egern holländartecknad
A_ bb cc dd  go_ s1s2s3
Gul Viltgul holländartecknad
A_ bb C_ D_ G_ s1s2s3
Madagaskar holländartecknad
A_ bb C_ D_ gg s1s2s3
Otter rödbrun holländartecknad
A_ bb C_ D_  go_ s1s2s3
Gul/Brun Viltkanel holländartecknad
A_ bb cc dd G_ s1s2s3
Kanel holländartecknad
A_ bb cc D_ gg s1s2s3
Otter kanel holländartecknad
A_ bb cc D_  go_ s1s2s3
Gul/Blå Viltisabella holländartecknad
A_ bb C_ dd G_
s1s2s3

 Isabella holländartecknad
A_ bb C_ dd gg
s1s2s3

OBS! Kaninen på bilden har blå ögon, detta är inte godkänt på holländarteckning.

Otter isabella holländartecknad
A_ bb C_ dd  go_ s1s2s3
Gul/Brun/Blå Viltbeige holländartecknad
A_ bb cc dd G_ s1s2s3
Beige holländartecknad
A_ bb cc dd gg s1s2s3
Otter beige holländartecknad
A_ bb cc dd  go_ s1s2s3

Mer om holländaranlaget (s):

Anlaget för holländarteckning betecknas s och är ett polygent anlag där s1s2s3 ger fullständig (men inte nödvändigtvis korrekt) teckning och s1 ger små vita partier som kan förväxlas med wienerteckning, holländaranlaget ger dock inte blå ögon. Den speciellt teckningen håller man genom att bara avla på djur med korrekt teckning.


Idealisk holländsk teckning. Bild från Nordisk Kaninstandard.


Teckningen uppifrån

Ur standarden:
"Huvudets teckning
Teckningen är från sidan sett, regelbundet äggformad. Den börjar vid öronroten och går därifrån fram över ögonen och nästan fram till morrhåren, varefter den i en jämn rundning löper bakåt längs käkens kant och upp till omedelbart bakom öronen, där den möter den andra sidans teckning. Framifrån sett liknar den vita grundfärgen en kägla med toppen vid öronroten. Båda sidorna skall ha samma teckning då man eftersträvar fullständig symmetri. Öronen är färgade i hela sin längd.

Kroppens teckning
Teckningen börjar mitt på kroppen och omfattar hela bakkroppen. Teckningen fortlöper i en lika skarpt avgränsad ring runt hela djuret, undantag för de teckningsfärger som har vit buk.
Teckningen på bakbenen omfattar benens bakre del och börjar mitt emellan tåspetsen och hasleden. Den skall bilda en regelbunden ring omkring benen och börja på samma ställe på båda benen. Svansen är färgad." - Skaf
 

 


Wienerteckning (Xx) - enkel uppsättning

Eftersom detta inte är en godkänd teckning så finns ingen speciell mall för hur den ska se ut, utan den kan se ut lite hur som helst, allt ifrån en vit tass eller nos till en teckning som påminner mycket om holländarteckningen eller ännu mer utbredd. Förekommer ofta i kombination med blå ögon.
 

       
Svart Viltgrå wienertecknad
A_ B_ C_ D_ G_
Xx
Svart wienertecknad
A_ B_ C_ D_  gg Xx
Otter svart wienertecknad
A_ B_ C_ D_  go_ Xx
Brun Viltbrun wienertecknad
A_ B_ cc D_ G_ Xx
Brun wienertecknad
A_ B_ cc D_ gg Xx
Otter brun wienertecknad
A_ B_ cc D_  go_ Xx
Blå Viltblå wienertecknad
A_ B_ C_ dd G_ Xx
Blå wienertecknad
A_ B_ C_ dd gg Xx
Otter blå wienertecknad
A_ B_ C_ dd  go_ Xx
Brun/Blå Lux wienertecknad
A_ B_ cc dd G_ Xx

 
Egern wienertecknad
A_ B_ cc dd gg Xx
Otter egern wienertecknad
A_ bb cc dd  go_ Xx
Gul Viltgul wienertecknad
A_ bb C_ D_ G_ Xx
Madagaskar wienertecknad
A_ bb C_ D_ gg Xx
Otter rödbrun wienertecknad
A_ bb C_ D_  go_ Xx
Gul/Brun Viltkanel wienertecknad
A_ bb cc dd G_ Xx
Kanel wienertecknad
A_ bb cc D_ gg Xx
Otter kanel wienertecknad
A_ bb cc D_  go_ Xx
Gul/Blå Viltisabella wienertecknad
A_ bb C_ dd G_ Xx
 Isabella wienertecknad
A_ bb C_ dd gg Xx
Otter isabella wienertecknad
A_ bb C_ dd  go_ Xx
Gul/Brun/Blå Viltbeige wienertecknad
A_ bb cc dd G_ Xx
Beige wienertecknad
A_ bb cc dd gg Xx
Otter beige wienertecknad
A_ bb cc dd  go_ Xx

Mer om wieneranlaget/vit blåögdanlaget (x):
Wienerteckning uppstår om vit blåögdanlaget (x) förekommer i enkel uppsättning. Teckningen kan se ut lite hur som helst och kan ibland vara förrädiskt lik holländarteckningen, men detta är alltså två helt olika anlag. Oftast yttrar sig wienerteckning i form av vit bläs i ansiktet och vita framtassar. Ibland kan teckningen yttra sig som bara blå ögon eller till och med inte synas alls. De kan alltså bära vit blåögdanlag utan att det syns, vilket även det kan vara förrädiskt eftersom de fortfarande kan nedärva wienerteckning, något som inte är önskvärt inom rasavel. Hur de vita fälten bereder ut sig över kroppen är ärftligt och bestäms av anlag som inte tas upp i färgkoden. Säkerligen finns andra, ännu okända, gener som ger vita fläckar så får man en unge med vit fläck så måste den inte vara wienertecknad. Men i dagsläget kallas dessa vita fläckar som dyker upp då och då för wienerteckning.
Här syns till vänster en viltgrå wienertecknad dvärgvädur med väldigt lite teckning (blå ögon) och tillhöger en med väldigt mycket teckning.

 

 


Alla vitfläcksanlag kan förekomma samtidigt på samma kanin. Dessa kaniner är både wienertecknade och brokade.
 

Finskt namn: wienerkuvioitu eller  x-kirjava
Danskt namn:
wienertegnet

 


Vit blåögd (xx) - dubbel uppsättning

Är visserligen ingen teckning men är så starkt besläktad med wienerteckning så den får vara med här. När x förekommer i dubbel uppsättning blir nämligen kaninen helt vit med klarblå ögon. Vit blåögd är i princip en enda stor fläck.
 

  Vit blåögd
__ __ __ __ G_ xx

 
Vit blåögd
__ __ __ __ gg xx
← bild
Vit blåögd
__ __ __ __
go_ xx
← bild

 

Vitörad (KWo) (mer info kommer)
Detta är ett ganska nyupptäckt vitfläcksanlag där de vita fälten framförallt är koncentrerade till öronen, därav namnet. Teckning kan i övrigt påminna om mantelteckning eller wienerteckning, men är alltså ett eget anlag. Anlaget är precis som brokning (K) domant och som med de andra vitfläcksanlaget får kaninen mer vita partier om den har anlaget i dubbel uppsättning.

       
Svart Vitörad viltgrå
A_ B_ C_ D_ G_
KWok
Vitörad svart
A_ B_ C_ D_
gg KWok
Vitörad otter svart
A_ B_ C_ D_
go_ KWok
Brun Vitörad viltbrun
A_ B_ cc D_ G_
KWok
Vitörad havanna
A_ B_ cc D_ gg KWok
A_ B_ cc D_ go_ KWok
Blå Vitörad viltblå
A_ B_ C_ dd G_
KWok
Vitörad blå
A_ B_ C_ dd
gg KWok
A_ B_ C_ dd go_ KWok
Brun/Blå Vitörad lux
A_ B_ cc dd G_
KWok
Vitörad egern
A_ B_ cc dd
gg KWok
A_ B_ cc dd go_ KWok
Gul Vitörad viltgul
A_ bb C_ D_ G_
KWok
Vitörad madagaskar
A_ bb C_ D_
gg KWok
A_ bb C_ D_ go_ KWok
Gul/Brun Vitörad viltkanel
A_ bb cc D_ G_
KWok
Vitörad kanel
A_ bb cc D_
gg KWok
A_ bb ccD_ go_ KWok
Gul/Blå Vitörad viltisabella
A_ bb C_ dd G_
KWok
Vitörad isabella
A_ bb C_ dd
gg KWok
A_ bb C_ dd go_ KWok
Gul/Brun/Blå Vitörad viltbeige
A_ bb cc dd G_
KWok
Vitörad beige
A_ bb cc dd
gg KWok
A_ bb cc dd go_ KWok

Bilder på vitörad:

Bild på kanin med genen i dubbel uppsättning.

 


Hotot (K + du)
Hotot är inget eget anlag utan en kombination av K och du, dvs. en kanin som både är brokad och holländartecknad. Efter många generationers selektiv avel har man fått fram en teckning där färgområdena är begränsade till just runt ögonen. Teckningen är endast godkänd i svart, men kan givetvis förekomma i alla andra färger även om det är svårt att skilja dem åt..
 

Svart Hotot svart
A_ B_ C_ D_ gg Kk dudu


 
   


Rasen Hotot är logiskt nog den ras som främst förknippas med teckningen hotot.
 

Till hemsidan