Viltfärg

Svart, brun och blå är de olika färgerna en kanin kan ha. Även gul kan räknas hit, gula färger beter sig dock märkbart annorlunda än de färger som inte är gula pga att de är färgade av av ett annat färgpigment (phaeomelanin istället för eumelanin). Dessa färger kan sen i kombination med varandra och olika muterade egenskaper skapa en uppsjö av olika kombinationer. Viltgrå är den "urfärg" som alla kaniner hade en gång i tiden.

Svart: den omuterade varianten av enfärgat där endast det svart eumelanin produceras.
Brun (c): anlag som bestämmer om kaninen är svart eller brun. Brun färg beror på att melanocyterna som producerar färgpigment producerar brunt eumelanin istället för svart. Detta anlag kan även ge upphov till rubinglans i pupillen.
Blå (d): anlag som "späder ut" färgen genom att pigmentkornen blir större och färre och mer ljus kan reflekteras igenom. En svart kanin blir blå och en brun kanin blir egern (lilaaktig).
Gul (b): anlag som gör att grundfärgen inte går hela vägen ut till hårspetsen utan ersätts av gul färg (feomelanin) på vägen ut. På en enfärgad kanin ser man grundfärgen i ansikte, buk, ben och sidor pga. pälsen är kortare där. (Zobelanlaget (a^m) som finns att läsa om under 'A-locus' kan ge en liknande teckning, men av en annan anledning.)

fet stil = godkända färger i nordisk kaninstandard

Klicka på bilderna för fler bilder och information om färgen!

	Viltfärg G_, har viltzoner och bältesindelade strån	Enfärgat avsaknad av viltfärg och viltzoner, gg	Otter avsaknad av viltfärg (har viltzoner), g^og^o el. g^og
	En viltfärgad kanin har vita till cremefärgade viltzoner under magen & svansen, under käken, runt ögonen, i öronen och i nosen. Täckhåren är uppdelade i fem bälten, topparna är färgade i grundfärgen, dvs. svart på en viltgrå. Mellanfärgen är gul och kan vara olika bred, vilket ger olika nyans i färgen. Nackkilen är rödbrun.	En mutation (g) har gjort att viltteckningen försvunnit och kaninen är helt färgad i grundfärgen. g är en recessiv gen som måste finnas i dubbel uppsättning för att komma till uttryck.	En annan mutation har endast reducerat bältesindelningen men viltzonerna finns kvar. g^o är recessiv under viltfärg (G) men dominant över enfärgat (g)
Svart	Viltgrå A_ B_ C_ D_ G_	Svart A_ B_ C_ D_ gg	Otter svart A_ B_ C_ D_ g^o_
Brun (cc)	Viltbrun A_ B_ cc D_ G_	Havanna (brun) A_ B_ cc D_ gg	Otter brun A_ B_ cc D_ g^o_
Blå (dd)	Viltblå A_ B_ C_ dd G_	Blå A_ B_ C_ dd gg	Otter blå A_ B_ C_ dd g^o_
Brun/Blå (cc/dd)	Lux (gråblå) A_ B_ cc dd G_	Egern (marburger egern) A_ B_ cc dd gg	Otter egern A_ B_ cc dd g^o_
Gulanlaget är sammankopplat med att kaninen får sk. slöja; mörkare partier i ansikte, öron och på sidorna, läs högst upp på sidan om varför. Detta syns ej väl på den viltfärgade varianterna. De gula färgvarianterna presenteras här nedan då de ofta skiljer sig mycket i utseende från de ovanstående.
Gul (bb)	Viltgul A_ bb C_ D_ G_	Madagaskar (rödbrun) A_ bb C_ D_ gg	Otter rödbrun A_ bb C_ D_ g^o_
Gul/Brun (bb/cc)	Viltkanel A_ bb cc D_ G_	Kanel A_ bb cc D_ gg	Otter kanel A_ bb cc D_ g^o_
Gul/Blå (bb/dd)	Viltisabella A_ bb C_ dd G_	Isabella (gulbrun) A_ bb C_ dd gg	Otter isabella A_ bb C_ dd g^o_
Gul/Brun/Blå (bb/cc/dd)	Viltbeige A_ bb cc dd G_	Beige A_ bb cc dd gg	Otter beige A_ bb cc dd g^o_
Lite mer om viltfärg och enfärgat: Viltfärg är vildformen G på G-locus. Anledningen till att stråna är uppdelade i bälten är för att produktionen av eumelanin stängs av och sätts på under stråets utväxt, under de perioder eumelninproduktionen är avstängd producerar istället det gula färgämnet phaeomelanin som ger mellanfärgen. Läs mer om eumelanin och phaeomelanin under lite genetik. När allelen g som ger enfärgat förekommer i dubbel uppsättning så kommer pigmentcellerna (melanocyterna) "felaktigt" att producera eumelanin hela tiden och stråna blir helfärgade.