Ordlista
Fler genetiska begrepp finns förklarade på genetiksidan!
Saknar du något ord i ordlistan? Hör av dig till admin@kaninfarg.se eller fyll i formuläret på kontaktsidan.

Allel	Alternativ form av en gen i ett locus, två på varje locus. T.ex. så finns på B-locuset allelerna B, Be, bj och b. Finns flera alternativ på ett locus, men bara två kan finnas samtidigt. Den ena är ärvd från mamman och den andra från pappan.
Bottenfärg	Färgen på pälsen närmast huden.
Brokning	En vitfläcksanlag, se vitfläcksanlag
Buk	Det som vetenskapligt benämns 'buk' är nedre magregionerna inne i en kropp, dvs. tarmar, magsäck, inre könsorgan mm, men när man inom kanin kaninvärlden talar om buk menar man undersidan av kaninen, dvs. magen.
Bältesindelning	På viltfärgade kaniner är täckhåren indelade i normalt fem bälten i olika nyanser. Det ger upphov till att stråna ser randiga ut och färgen ser lite spräcklig ut. Bältena har olika färger och nyanser beroende på vilken färg kaninen har. Anledningen till att bältens bildas är att produktionen av olika färgpigment stängs av och sätts på under stråets utväxt. Bältet längst ut är färgat i kaninens grundfärg. Är grundfärgen svart blir topparna svarta och kaninen är viltgrå (som på bilden). En bra och en dålig bältesindelning.
Chinchilla	Ett färganlag, se A-locus
Dalmatiner	En teckning, se 'Brokning' under vitfläcksanlag
Dolt anlag	Ett recessivt anlag som finns i enkel uppsättning på ett locus syns inte utanpå utan sägs vara dolt. Man kan tex. säga att en kanin har dolt anlag för brun färg (havanna) om den har Cc på C-locus som styr brun färg.
Dominant anlag	Ett anlag, eller allel, som är dominant på sitt locus. Syns både som homozygot (dubbel uppsättning) och som heterozygot (enkel uppsättning). "Finns det så syns det". Skrivs med STOR bokstav. Exempel: Allelkombinationen på Bb på B-locus. Här är anlaget B (normal pigmentering) dominant över b (gul färg), så kaninen blir inte gul, men har anlag för det.
Eumelanin	Det färgpigment som ger svart och brun färg. Det finns alltså svart eumelanin och brunt eumelanin. I människorvärlden har mörkhyade människor mer eumelanin en ljushyade och det är eumelanin som ger svart eller brunt hår. Läs även om feomelanin.
Fenotyp	Det vi ser, den iakttagbara/mätbara egenskapen, fenotypen påverkas av genotyp och miljö.
Feomelanin	Det färgpigment som ger gul/röd färg. I människorvärlden har ljushyade människor mer feomelanin än mörkhyade och det är feomelanin som ger rött hår och fräknar. Stavas ibland phaeomelanin. Läs även om eumelanin.
Fjäril	En del av ansiktsteckningen runt nosen hos vissa scheckteckningar.
Färgkod	En kod med bokstavspar som visar vilken färg en kanin har och vilka färger den har anlag för. Man kan sällan med säkerhet ange en helt korrekt kod för en kanin utan man talar om den 'kända' färgkoden. De anlag man inte känner till skrivs med understreck (_).
Genotyp	Den genetisk uppsättningen, hur individen ser ut genetiskt. Påverkas ej av miljö utan är samma hela livet,
Godkänd färg	Färg (eller teckning) som finns beskriven i Nordisk Kaninstandard och därför är godkänd för utställning.
Heterozygot	Hetero = olika. Har genen  i enkel uppsättning (olika alleler på ett locus). Är man heterozygot för en recessiv färggen så syns det inte utanpå.
Holländsk teckning	En teckning, se vitfläcksanlag
Homozygot	Homo = lika. Har genen i dubbel uppsättning (samma allel på ett locus). Är man homozygot för en recessiv färggen så syns det utanpå.
Hotot	En teckning, se vitfläcksanlag
Japanteckning	En teckning, se B-locus
Järnfärg	Ett färganlag, se B-locus
Korsningsschema	Rutschema där man med hjälp av föräldrarnas färger kan räkna ut vilka färger ungarna kommer att få och hur stor andel av varje färg som är trolig, läs mer på genetiksidan. Kallas även 'punnet square'.
Letal	Dödlig, ej livsduglig. Tex. letal gen: en gen som gör att kaninen ej är livduglig.
Loci	Plural för locus, (se 'locus')
Locus	Plats på kromosomen, betecknas med ett bokstavspar, ett genpar. Varje locus står för en (eller flera) egenskaper på individen.
Lutino	Ett färganlag, se övriga färger
Mantelteckning	En teckning, se 'Brokning' under vitfläcksanlag
Mask	Viss teckningar, som zobel, ger upphov till mörkare färg i ansiktet, sk. mask.
Mellanfärg	På en viltfärgad kanin är täckhåren indelade i fem bälten (se 'bältesindelning'). Mellanfärgen är den första färgen ovanför bottenfärgen, den är beige till rödbrun och kan variera i bredd. Därefter följer två tunnare fält i bruna nyanser och sen kommer topparna med grundfärgen längst ut. Grundfärgen är tex. svart på en viltgrå, blå på en viltblå osv. Om bältet med mellanfärg är väldigt tunt så kan bältesindelningen (se bältesindelning) vara svår att se och kaninen får dålig schattering (se schattering).
Mutation	Genförändring som orsakas av DNA-kedjan blir felavläst när den kopieras för att bilda nya celler. Har ej nedärvts från föräldrarna men nedärvs till avkommorna om det sker i en könscell och det är en genförändring som inte är letal, dvs. dödlig.
Nackkil	På ottrar och viltfärgade kaniner finns en ljus viltzon i den mjuka pälsen precis bakom öronen, den kallas nackkil.
Otter	En typ av teckning där en enfärgad kanin har viltzoner utan att ha bältesindelad täckfärg. Teckningen är vit med cremefärgade till gula kanter. Teckningen kan även vara helt vit pga. chinchilla- eller zobelanlag och kallas då 'white' eller orange pga. rödförstärkningsanlag och kallas då 'tan'.
Pigment	Färg. Färgpigmentet som ger pälsfärg är melanin.
Polygener	Gener som består av flera locus och därför kan förekomma i olika grad.
Pärling/pärlning	Kallas schatteringen på rasen Perle Egern. Man har då nästan avlat bort mellanfärgen på viltfärgen och istället för en tydlig schattering syns en pärlning i färgen.
Rasavel	Avel där man avlar rent utan att korsa raser.
Recessivt anlag	Ett anlag, eller allel, som är recessiv på sitt locus, syns endast i homozygot form (dubbel uppsättning). "De små måste vara två för att synas utanpå". Skrivs med liten bokstav.
Reducera	Avlägsna, ta bort.
Rubinglans	På zobelfärger och bruna (havanna) färger kan man ibland se att pupillen skiftar i rubinrött.
Ryssteckning	En teckning, se A-locus
Rödförstärkning	Ett färganlag, se polygena anlag
Sadel	En del av ryggteckningen på zobel och zobelsiames.
Schattering	Den synliga 'spräcklighet' som uppstår i pälsen hos viltfärgade kaniner pga. bältesindelningen.
Scheck	Några olika teckningar, se 'Brokning' under vitfläcksanlag
Selektiv avel	Avelsstrategi där man medvetet under lång tid avlat för att förstärka en viss typ av gen för att få individerna i en population så lika som möjligt.
Siames	En teckning, se 'Zobel' under A-locus. Mer korrekt 'zobelsiames'.
Silver	Ett färganlag, se polygena anlag
Skaf	Står för 'Sveriges KaninAvelsFöreningars riksförbund' ---> Hemsida
Slöja	De mörka partierna som framträder på enfärgade gula kaniner som madagaskar och sallander.
Sotning	Mörka toppar på gula viltfärger (som viltgul och bourgogne). Ett färgfel som ger poängavdrag på utställning.
Standarden	En skrift som beskriver detaljerat hur en t.ex. viss färg eller ras ska se ut. Sysslar man med rasavel är det meningen att man ska avla sina kaniner mot standarden. Nordiska Kaninstandard betraktas lite som kaninvärldens bibel och finns att köpa genom Skaf.
Tan	se otter
Undertecknad	En tecknad kanin med för mindre vitt teckning än vad standarden tillåter. T.ex. en manteltecknad med för lite vitt. Ofta säger man tvärtom, att en med för lite färg är övertecknad, men då det muterade anlaget k ger vit färg så är det, per definition, det vita som är teckningen.
Viltstrimma	En tydlig kant mellan mörk och ljusare färg som kan ses gå längs sidan på vissa viltfärger. Speciellt på gula viltfärger är det vanligt. Bild?
Viltzoner	Ljusa partier som uppträder på buken, insidan av benen, nackkilen, under svansen och käken, i öronen och nosen och runt ögonen. Viltzoner framträder på ottrar och viltfärgade kaniner. Bild?
Vitscheck	En teckning, se 'Brokning' under vitfläcksanlag
White	se otter
Wideband	När mellanfärgen hos viltfärgade kaniner är extra bred säger man att de har wideband. Detta påverkas av ett recessivt anlag (w) som i dubbel uppsättning ger wideband. Wideband är önskvärt på vissa färger som tan, då anlaget ger ljus bottenfärg på buken. Tvärtom är det även icke önskvärt på en del färger där bottenfärgen på buken ska vara mörk. Viltröd med och utan wideband
Wienerteckning	En teckning, se vitfläcksanlag
Zobel	En teckning, se A-locus
Ål	En del av ryggteckningen hos vissa scheckteckningar.
Ögonring	Den ljusa ringen (viltzonen) runt ögonen på ottrar och viltfärgade.
Övertecknad	En tecknad kanin med mer vit teckning än vad standarden tillåter. Tex. en manteltecknad med för mycket vitt. Ofta säger man tvärtom, att en med för mycket färg är övertecknad, men då det muterade anlaget k ger vit färg så är det, per definition, det vita som är teckningen.

Till hemsidan