Lite genetik
 

Alla kroppens anlag förekommer i dubbel uppsättning, sk. genpar. Den ena delen kommer från fadern och den andra från modern. Generna är förpackade i kromosomerna i kroppscellernas kärnor. När kroppen producerar könsceller (äggceller i honor och spermier i hanar) så slumpas det vilka delar av genparet som hamnar i de olika könscellerna (i könscellerna finns anlagen alltså bara i enkel uppsättning). Vid befruktning sammansmälter äggcellens gener med generna från en spermie från hanen och en helt unik kombination bildas.

Generna styr alla egenskaper som den nya individen har när den föds, allt från färg och kroppsform till temperament, genotypen med andra ord. Det sker varje dag tusentals mutationer i våra kroppar, de uppstår pga. att det blir fel när cellerna delar sig, nästan alla lagas dock av speciella mekanismer. När en sådan mutation sker då en könscell (äggcell eller spermie) bildas och kroppen inte klarar att laga den, då får den nya individen som ev. kommer att bildas en ny egenskap eller anlag för en ny egenskap som ingen av föräldrarna har nedärvt. På detta sätt bildas hela tiden nya egenskaper, som leder till nya arter och för evolutionen framåt. De flesta av de nya egenskaper som bildas hos vilda djur kommer så småningom att försvinna då den inte ger djuret en fördel för att leva vidare och kunna sprida sina gener vidare. Det är därför man sällan ser albinovarianter på vilda djur, de har svårare att kamouflera sig och gömma sig får såväl rovdjur som bytesdjur. Vi människor har ända sedan vi började att hålla djur i fångenskap fascinerats av nya färger och andra egenskaper som dykt upp på våra husdjur och under vårt beskydd har dessa djur fått leva och föröka sig. Egenskaperna har då bevarats och använts till att tex. avla fram nya raser. Det är därför vi idag har ett antal färgkombinationer på våra kaniner som är så många att det knappt går att räkna.

Locus = plats på kromosomen, gen
Loci = plural för locus
Allel = alternativ form av en gen i ett locus, två på varje locus, betyder 'anlag'
Genotyp = den genetiska uppsättningen
Fenotyp = det vi ser, den iakttagbara/mätbara egenskapen, fenotypen påverkas av genotyp och miljö

Färgpigment bildas i melanocyterna, pigmentceller som bildas i neurallisten vid ryggraden redan i embryostadiet, de vandrar sen ut till huden över hela eller delar av kroppen där de sen producerar färgpigmentet melanin. Produktionen styrs av enzymet tyrosinas som tillverkar melanin av tyrosin. Att pigmentceller och nervceller har samma ursprung innebär att utvecklingen av pigmentceller styrs av gener som även styr andra funktioner som neurologiska och immunologiska funktioner, fertilitet osv, och detta är anledningen till att en del färger följs av sjukdomar och andra problem.
Den här melaninproduktionen påverkas sen av anlag som gör att olika receptorar, ligander, cellsignaleringsproteiner etc. påverkar produktionen. Det finns två olika typer av melanin. Eumelanin som ger svart och brun färg och feomelanin som ger gul och rödaktig färg. Ett hormon som kallas αMSH binder till melanocyterna och signalerar till dem att producera eumelanin. Om signalen från αMSH saknas bildas istället phaeomelanin. Samma melanocyt kan prodycera båda typerna av melanin, men inte samtidigt. Därför kan ett pälsstrå vara uppdelat i fält med båda pigmenten pga. αMSH-signalen sats på och stängts av. Så är fallet på tex. viltfärgade kaniner där täckhåren är uppdelade i mörka och ljusa bälten.

Det finns olika typer av anlag. För en del räcker det med att finns i bara ena delen av genparet, i enkel uppsättning, för att egenskapen ska komma till uttryck, sk. dominanta gener och andra måste finnas i dubbel uppsättning för att synas, sk. recessiva gener. Recessiva alleler kan man alltså bära dolda utan de syns utanpå. Dominanta  skrivs med STORA bokstäver och recessiva med små.

Exempel på en dominant färggen hos kaninen är viltfärg (G). Viltfärgen är den grundfärg som alla kaniner hade från början. Den har sedan muterat till en variant som gör att kaninen har samma färg över hela kroppen, enfärgat (g) som är ett recessivt anlag. Om en kanin har ett anlag för viltfärg och ett anlag för enfärgat så kommer den alltså att bli (Gg) och därmed viltfärgad till utseendet. Det krävs att den har två anlag för enfärgat för enfärgat (gg) för att kaninen ska bli enfärgad.

Det finns även sk. polygena och intermediära gener. Polygener är gener det finns flera genpar för och därför kan uppträda i olika styrka, detta kallas för 'variabel expression'. Läs mer om dem under polygena färger. Intermediära gener är gener som ger upphov till en förändring i kaninens färg i enkel uppsättning men ger upphov till en starkare förändring i dubbel uppsättning, man kallar detta för ofullständig dominans eller kodominans, exempel på intermediära gener är järnfärg (B^e) och vit blåögdanlaget (x).

Heterozygot = har genen i enkel uppsättning (olika alleler på ett locus).
Homozygot = har genen i dubbel uppsättning (samma allel på ett locus).
Dominanta gener = ger samma utslag i dubbel och enkel uppsättning, "finns de så syns de"
Intermediära gener = är kodominanta och kommer till uttryck i enkel uppsättning men starkare i dubbel uppsättning
Recessiva gener = kommer endast till uttryck i dubbel uppsättning
Polygener = kan vara både dominant eller recessiva och förekommer i olika stor grad
Överdominans = när den heterozygota formen är 'bättre' än homozygoten, ofta är homozygoten i det här fallet letal, dvs. ej livsduglig.

Färggenetik på kanin

Kaninernas generella färgkod skrivs AA BB CC DD GG.
Varje bokstavspar kallas för locus och är alltså ett genpar, varje bokstav kan bytas ut mot olika alleler, anlag som uppstått på just det locuset och kan ge upphov till en förändring i kaninens pälsfärg. Under sammanfattning finns en beskrivning för vad varje anlag gör.

Det är i princip omöjligt att veta exakt vilken färgkod en kanin har. Man brukar kompensera osäkra anlag med att skriva ett understreck (_) där det ev. anlaget skulle stå. Tex. kan man skriva en blå kanin som A_ B_ C_ dd gg. Här ser vi att kaninen har dubbel uppsättning av blåanlag och enfärgsanlag vilket betyder att kaninen är enfärgad blå, men vi vet inte om den har anlag för något recessivt anlag på andra locus.
Ett understreck indikerar alltså att där istället kan finnas vilket, mindre dominant, anlag som helst.

På en del locus kan det finnas fler än två olika anlag, eller mer korrekt sagt alleler, som är olika dominanta över varandra. På A-locus finns förutom albinoanlaget (a) även chinchilla (a^chi), zobel (a^am) och ryssteckning (a^an) där a^chi är mest dominant och a mest recessivt. En kanin som på A-locus har fått genkoden a^chia kommer alltså att bli chinchilla.

Hur vet man om kaninen har ett dolt anlag?
Det finns två sätt att veta detta på:
1. Kaninen har en förälder med anlaget i dubbel uppsättning. Om din viltgrå kanin (G_) har en enfärgad  förälder (gg) så innebär det ju att alla den föräldern måste ha nedärvt ett g från den genparet, vilket i sin tur innebär att alla den förälderns avkommor kommer att ha minst ett g i det genparet. Så i koden på din viltgrå kanin kan du lugnt skriva (Gg) och säga att den har anlag för enfärgat. (Däremot, om din viltgrå kanin bara har viltgrått istammen, så betyder inte det nödvändigtvis att den inte har dolt anlag för enfärgat.)
2. Kaninen har fått avkommor i den aktuella färgen. Om din viltgrå kanin (G_) har fått en helsvarta avkomma, som innebär att den måste ha gg, där ju det ena g:et kommer från den andra föräldern så måste det andra g:et ju måste komma från din kanin, som alltså måste ha Gg.

Korsningsschema, hur funkar det?
Ett korsningsschema eller 'punnet square' som det även kallas brukar man använda sig av för att ta redan på vilka färger ungarna mellan två föräldrar kan få. Lättast är att göra ett schema med endast ett locus inblandat.

Här nedan har vi parat en svart (homozygot) kanin med en brun. Den svarta kaninen (överst) har inget brunanlag på C-locuset (som styr brun färg). Den bruna kaninen (till vänster) har dubbla anlag för brun färg (d).

Fyra kombinationer kan bildas och vi kan se at 100% av ungarna får genotypen Cc på sitt C-locus. De blir heterozygota för brunanlaget c, men är svarta eftersom c inte är dominant. Man säger att de har anlag för brunt.

Om vi nu parar två svart kaniner som både är heterozygota för brun färg får vi följande korsningsschema:
 

Här kan vi se att i de fyra kombinationerna är en homozygot svart (CC), två är heterozygota bruna (Cc) som sina föräldrar (dvs. svarta till utseendet) och en är homozygot brun (cc), den sistnämnda får alltså brun färg. Varje enskild unge som föds mellan dessa föräldrar har 75% chans att bli svart och 25% chans att bli brun. Blir den svart är chansen 2/3 (ca 66%) att den har anlag för brunt.

Men det är sälla kaniner bär på bara ett recessivt anlag på det här sättet. För att ta reda på vilka färger ungarna kan få när flera anlag är iblandade så måste man göra mer avancerade korsningsschema. På min hemsida har jag gjort ett schema för vad man får om man parar två viltgrå kaniner som båda har anlag för blått, brunt och enfärgat.

Till hemsidan