Färger som styrs av A-locus
Här kan du läsa om chinchilla, zobel, siames, ryss och vit rödögd (albino).
Till A-locuset hör fyra muterade anlag. Gemensamt för dem är att de på olika sätt reducerar (minskar) kaninernas pigmentering. Främst stoppar de produktionen av gult pigment (feomelanin). Några av dem reducerar mer eller mindre även det svarta och bruna pigmentet eumelanin. Om en kanin har två av dessa anlag så kommer den mest dominanta att komma till uttryck. De presenteras i dominansordning med den mest dominanta överst.
fet stil = godkända färger i nordisk kaninstandard
blå färg = koder

Klicka på bilderna för fler bilder och information om färgen!

 

Viltfärg
G_, har viltzoner och bältesindelade strån.

Enfärgat
 avsaknad av viltfärg och viltzoner, gg

Otter
avsaknad av viltfärg (har viltzoner), gogo el. gog

 


Chinchilla
achi på A-locus

Stoppar produktionen av gult färgpigment (feomelanin), alla tidigare gula eller cremefärgade fält blir vita.
 

 

Viltzonerna och den gula mellanfärgen bältesindelningen blir helt vita.

Hos den enfärgade färgerna påverkar chi-anlaget bara de gula varianterna.  För att förtydliga att de icke-gula har dubbelt chi-anlag kan de kallas 'enfärgad chinchilla'

Här blir viltzonerna helt vita.

Svart

Chinchilla
achi_ B_ C_ D_ G_

"Svart" (enfärgad chinchilla)

achi_ B_ C_ D_ gg

aa B_ cchd_ D_ E_

White svart
("black & white")
achi_ B_ C_ D_ go_

Brun

Chinchilla brun

achi_ B_ cc D_ G_

"Brun" (enfärgad chinchilla)

achi_B_ cc D_ gg

aa bb cchd_ D_ E_

White brun
achi_ B_ cc D_ go_

Blå

Chinchilla blå

achi_ B_ C_ dd G_

"Blå" (enfärgad chinchilla)

achi_ B_ C_ dd gg

aa B_ cchd_ dd E_

White blå
achi_ B_ C_ dd go_

Brun/Blå

Chinchilla egern

achi_B_ cc dd G_

extern bild

"Egern" (enfärgad chinchilla)

achi_ B_ cc dd gg

aa bb cchd_ dd E_

White egern
achi_ B_ cc dd go_

 

Gul

Schwarzgrannen

achi_ bb C_ D_ G_

Sallander
achi_ bb C_ D_ gg

White sallander
achi_ bb C_ D_ go_

Gul/Brun

Schwarzgrannen brun

achi_ bb cc D_ G_

extern bild

Sallander brun

achi_ bb cc D_ gg

extern bild

White sallander brun
achi_ bb cc D_ go_

extern bild

at_ bb cchd_ D_ ee

Gul/Blå

Schwarzgrannen blå

achi_bb C_ dd G_

Sallader blå

achi_bb C_ dd gg

extern bild

White sallander blå
achi_ bb C_ dd go_

at_ B_ cchd_ dd ee

Gul/Brun/Blå

Schwarzgrannen egern

achi_ bb cc dd G_

Sallander Egern

achi_ bb cc dd gg

White sallander egern
achi_ bb cc dd go_

at_ bb cchd_ dd ee

 


Zobel

am på A-locus

Stoppar produktionen av gult pigment och bleker den övriga färgen på delar av kroppen. Ger rubinglans i pupillen. m=marder (mård).
 

 

De zobeltecknade viltfärgerna är i allmänhet svåra att skilja från sin chinchillafärgade motsvarighet. Gul färg är reducerad.

Delar av kroppen är blekta. Hos de gula varianterna saknas gul färg.

Eftersom även zobelanlaget reducerar gul färg så blir otterteckningen här vit. Därför kallas teckningen här 'white' istället för 'otter', trots att chinchilla ej är inblandat..

Svart

Viltzobel
am_ B_ C_ D_ G_

Zobel brun

am_ B_ C_ D_ gg

White zobel brun
am_
B_ C_ D_ go_

Brun

Viltzobel havanna

am_ B_ cc D_ G_

Zobel havanna

am_B_ cc D_ gg

White zobel havanna
am_ B_ cc D_ go_

at_ bb cchl_ D_ E_

Blå

Viltzobel blå

am_ B_ C_ dd G_

Zobel blå

am_ B_ C_ dd gg

White zobel blå
am_ B_ C_ dd go_

Brun/Blå

Viltzobel egern

am_B_ cc dd G_

Zobel egern

am_ B_ cc dd gg

White zobel egern
am_ B_ cc dd go_

at_ bb cchl_ dd E_

Gul

Viltsiames

am_ bb C_ D_ G_

Zobelsiames brun
am_ bb C_ D_ gg

White zobelsiames brun
am_ bb C_ D_ go_

Gul/Brun

Viltsiames havanna

am_ bb cc D_ G_

Zobelsiames havanna

am_ bb cc D_ gg

White zobelsiames havanna
am_ bb cc D_ go_

Gul/Blå

Viltsiames blå

am_bb C_ dd G_

Zobelsiames blå

am_bb C_ dd gg

White zobelsiames blå
am_ bb C_ dd go_

Gul/Brun/Blå

Viltsiames egern

am_ bb cc dd G_

Zobelsiames egern

am_ bb cc dd gg

White zobelsiames egern
am_ bb cc dd go_

Mer om zobelanlaget, am:

Zobelanlaget är alltså dominant över albino och ryss med recessivt under chinchilla. Det verkar genom att reducera färgsättningen på delar av kaninen så att den bara blir fullfärgad bl.a. på öron och ansiktet. Precis som chinchillaanlaget reducerar zobel gul färg vilket gör att en kanin som genetiskt är en gul zobel nästan blir vit på kroppen, det är dessa som blir siameser. När zobelanlaget kommer till uttryck på en viltgrå kanin ställer det till lite problem då chinchillaanlaget verkar på samma sätt. Detta gör att en viltzobel och en chinchilla ibland kan vara omöjliga att skilja på, detta är det främsta anledningen till att man inom rasavel aldrig bör blanda zobel med viltfärg.
Zobelanlaget (och även brunanlaget,c ) kan ge s.k. rubinglans i kaninens pupill, vilket innebär att man i vissa sken kan ana att pupillen skiftar i mörkrött.
En kanin som är homozygot zobel, som alltså har har två zobelanlag som genpar på A-locus, blir oftast lite mörkare i färgen än en som är heterozygot, dvs. där zobelanlaget samsas med ett albino- eller ryssanlag.

De raser som främst förknippas med zobel och siames är Zobel och Stora Zobel.
 

Fler zobelvarianter:
 
  

Wienertecknad zobelsiames resp. zobel
Järnzobel am_ Be_ C_ D_ G_ (dvs. en viltzobel med järnanlag)
 


 


Ryssteckning

an på A-locus

Stoppar helt produktionen av gult pigment och produktionen av övrigt pigment på delar av kroppen. Föds utan färgpigment men får färgsättning på de delar av kroppen som har låg hudtemperatur (nos, ben, svans och öron).  n=russen.
 

 

 

 

Eftersom även ryssanlaget reducerar gul färg så blir otterteckningen här vit.
De white-tecknade ryssarna kan vid första anblicken vara lika de enfärgade, notera dock viltzoner i öron och nos!

Svart

Viltryss
an_ B_ C_ D_ G_

Ryss svart

an_ B_ C_ D_ gg

White ryss svart
an_
B_ C_ D_ go_

Brun

Viltryss brun

an_ B_ cc D_ G_

A_ bb ch_ D_ E_

Ryss brun

an_B_ cc D_ gg

White ryss brun
an_ B_ cc
D_ go_

at_ bb ch_ D_ E_

Blå

Viltryss blå

aan_ B_ C_ dd G_

A_ B_ ch_ dd E_

Ryss blå

aan_ B_ C_ dd gg

White ryss blå
aan_ B_ C_ dd go_

extern bild

at_ B_ ch_ dd E_

Brun/Blå

Viltryss egern

an_B_ cc dd G_

A_ bb ch_ dd E_

Ryss egern

an_ B_ cc dd gg

Lilac Himalayan/
Lilac Pointed White
aa bb ch_ dd E_

White ryss egern
an_ B_ cc dd go_

at_ bb ch_ dd E_

Gul

Viltryss gul

an_ bb C_ D_ G_

A_ B_ ch_ D_ ee

Ryss gul
an_ bb C_ D_ gg

White ryss gul
an_ bb
C_ D_ go_

at_ B_ ch_ D_ ee
Svårt att sätta ett bra namn på denna färg då den inte ser gul ut utan ser ut som de rysstecknad viltsiames.    

Gul/Brun

Viltryss kanel

an_ bb cc D_ G_

A_ bb ch_ D_ ee

Ryss kanel

an_ bb cc D_ gg

aa bb ch_ D_ ee

White ryss kanel
an_ bb cc
D_ go_

at_ bb ch_ D_ ee

Gul/Blå

Viltryss isabella

an_bb C_ dd G_

A_ B_ ch_ dd ee

Ryss isabella

an_bb C_ dd gg

aa B_ ch_ dd ee

White ryss isabella
an_ bb C_ dd go_

at_ B_ ch_ dd ee
  Ser ut som ryss blå då ju bara masken syns.  

Gul/Brun/Blå

Viltryss beige

an_ bb cc dd G_

A_ bb ch_ dd ee

Ryss beige

an_ bb cc dd gg

aa bb ch_ dd ee

White ryss beige
an_
bb cc dd go_

at_ bb ch_ dd ee

Mer om ryssanlaget, an:
Ryssanlaget är ett fascinerande anlag, det är nämligen temperaturkänsligt. En rysstecknad kanin föds som (till synes) albino och först vid några veckors ålder börjar teckningen synas. Teckningen uppträder på de delarna av kroppen där hudtemperaturen är lägre än kroppstemperaturen; nos, öron, svans och fötter, och ju kallare det är desto tydligare blir teckningen. Skulle man kunna tejpa fast en isbit på en rysstecknad kaninunge under dess uppväxt så skulle den få en färgad fläck där. Om rysstecknade ungar hamnat utanför boet som små och blivit kalla blir de ofta sotiga i färgen när pälsen växer ut (se bild nedan), detta försvinner dock vid första fällningen och en mer korrekt ryssteckning framträder.
Även efter att kaninen vuxit klart kan teckningen påverkas av temperaturen, där en kallare omgivning kan ge skarpare eller mer utbredd teckning.

De raser som främst förknippas med ryssteckning är Californian och Rysk kanin.


Idealisk rysk teckning. Bild från Nordisk Kaninstandard.


Dessa bilder visar en sotig rysstecknad unge vid två veckors ålder och sen samma kanin vid tre månaders ålder där man ser att sotet börjar fällas bort.


Syntetisk vit rödögd kallas en rysstecknad kanin som även är vittecknad (tex. wienertecknad) så att de färgade fälten inte syns. Denna kanin avslöjas av en fläck på svanen.
 


 

Albino

a på A-locus
Anlag som stoppar produktionen av både eumelanin och feomelanin så att inget pigment alls produceras, a=albino.
 
Samtliga färgvarianter Vit rödögd
(elfenben*)
aa __ __ __ G_

 
Vit rödögd
aa __ __ __ gg
Vit rödögd
aa __ __ __ go_

Mer om vit rödögdanlaget, a:
Vad som kan vara bra att ha i åtanke är att vit rödögd/albino inte är en färgvariant, utan avsaknad av färg och att alla albinos (av alla djurslag) genetiskt alltid har en färg som bara inte kommer till uttryck pga. avsaknaden av pigment. Albinism är egentligen en defekt som gör att djuret saknar enzyment tyrosinas som tillverkar färgämnet melanin, resultaten blir alltså att djuret inte får någon pigmentproduktion alls. Parar du en kanin med en vit rödögd kanin som bara har vit rödögd i stammen så har du alltså ingen aning om vilken färg du egentligen parar med.
Albinoanlaget (a) ligger på a-locus. De andra anlaget på a-locus (chinchilla, zobel och ryss) är alla dominanta över a och således kan en vit rödögd kanin inte bära dessa anlag dolt. Detta gör att man kan använda vit rödögd som en "detektor" för chinchilla, zobel och ryss. Parar man vit rödögd med t.ex. en svart och får zobeltecknade avkommor så vet man att den svarta bär zobelanlag.
Om vit blåögd kan du läsa längst ner på sidan om vitfläcksanlag.

*På kaniner med satinpäls får pälsen en gulaktig ton och kallas därför 'elfenben'.
 

Till hemsidan